Jag har tre spegelpiedestaler i olika storlekar bredvid soffan i vardagsrummet. Det står en schäferprydnad på två av dem (liggande schäfer).
Igår kväll då jag satt och såg på tv så iakttog jag Zmilla (Schäfertiken) då hon stod och tittade på en av prydnadsvovvarna. Sedan går hon fram till den och luktar den på nosen, slickar försiktigt, luktar igen och slickar försiktigt. Sedan luktar hon bakom rumpan på prydnadshunden och tvättar densamma därbak. Sedan tittar hon en stund till på den och går sedan lugnt därifrån.

Trodde hon verkligen att det var en «valp» eller kan en hund på något sätt identifiera sig med något som ser ut som dem? Jag tycker ju att hon borde känna om «saken» luktade hund.
Jag vet att skendräktiga tikar kan ta vad som helst till sina «valpar» men Zmilla är verkligen inte skendräktig.
Ett intressant beteende och samtidigt väldigt gulligt.
Vad tror du?

Mvh Marianne med schäfertiken Zmilla.

Svar fra Turid Rugaas

Hunden din så jo at det var en hunde-figur, og blir naturlig nok nyfiken og vil undersøke den. Fordi den er helt stille og ikke virker naturlig, må hun selvfølgelig finne ut av hva dette er, og det gjør de jo ved å nose og «smake på». Hunder er nyfikne av natur, og det er helt naturlig for dem å undersøke ting. Utforskning er en stor del av hunders liv.

Selvfølgelig vet hun at dette ikke er en hund, men den ser ut som en. Først bruker hunden øynene til å finne ut hva som er der, så kommer hørsel, lukt og smak. Hvis øynene ikke sier noe om hva dette er, så må de andre sansene tas i bruk.

Kjempe-gulligt !

Turid Rugaas