(jag har ställt samma fråga tidigare…)
Ni brukar påpeka att vi inte skall analysera hundens beteende allt för mycket utan se till vad hunden konkret gör, hur situationen är och handla därefter.
Och det håller jag helt med om.
Nu till mitt problem:
Jag vill att min schäfertik, 2,5 år, skall hålla ett avstånd till mig på ca 10 m när vi är ute och går – och det har jag inte lyckats med! Jag har provat med att stanna och vända och då kommer hon visserligen springande, men glömmer lika fort vad lagomt avstånd var. Här har jag tänkt att belöningen för henne är att vi fortsätter promenaden, men hon har svårt att koppla ihop dessa två saker: lagomt avstånd med att promenaden fortsätter; jag tror inte hon fattat det!
Den andra metoden är att säga «Nej» när hon överskrider gränsen och sedan «Nära» när hon är inom detta avstånd. Den här metoden slutar ofta att jag är på dåligt humör resten av promenaden, eftersom det inte är kul att ropa «Nej» hela tiden. Här håller hon avstånd för att jag är arg om hon överskrider, men jag vill egentligen inte ha det så heller.
Uppfödaren pratar om att detta är en mycket «självständig» hund och menar nog att jag skall «säga åt henne».
Hunden själv – nu analyserar jag! – verkar inte alls uppleva det här som något problem: hon går framför och jag kommer efter!
Varför det är viktigt för mig med kontakt är att vi har så mycket rådjur här omkring, som hon gärna drar efter.
Annars är hon väldigt följsam och lätt att hålla kontakt med, men ute i skogen har vi helt olika syn på vad «kontakt» är!
Vad gör jag?
Hälsningar
från en schäferägare

Svar fra Morten Egtvedt

Du kan gjøre endel for å øke sannsynligheten for at hunden oppholder seg i nærheten av deg større deler av turen. Men dette er noe som må jobbes med over tid – det er ikke gjort over natten.

I tillegg bør du trene mye på innkalling slik at du kan avbryte hunden også i situasjoner der det dukker opp noe interessant. Dette er også et prosjekt som tar tid, men jo mer du trener, jo bedre blir gradvis innkallingen din. Det ideelle er i tillegg å lære hunden at den skal komme tilbake til deg «automatisk» for å få belønning når det kommer folk eller dyr – også når du ikke roper. Eva Bodfält skriver veldig bra om dette i boken «Kontaktkontraktet».

For å få hunden til å holde seg i nærheten av deg ville jeg belønnet med jevne mellomrom (ros + kast ball/godbit til hunden) når hun tilfeldigvis holder seg innenfor den ønskede avstanden.

I tillegg kan du når hun beveger seg utenfor denne avstanden snu og gå motsatt vei (det bruker å bety ganske mye for de fleste schäfere) eller eventuelt gjemme deg. Dette vil også bidra til at hun vil holde seg nærmere deg.

Å si nei eller rope på hunden når den går for langt har ingen god innlæringseffekt, og kan faktisk virke mot sin hensikt. Det er bedre å belønne når hunden selv tilfeldigvis holder seg innenfor riktig avstand + gå vekk/gjemme seg når hunden går for langt.

Hvis du ikke synes dette ikke gir resultater må du heller bruke langline i situasjoner der du er redd for å miste kontrollen på henne. Lykke til med treningen!

Morten Egtvedt