Hej Turid!
Jag behöver din experthjälp igen.
Jag håller hundpromenader och på dem går en korsning belgisk vallhund-dobermann, hane två år. Det är dottern i familjen som går promenad och hon vill absolut ha stackel på honom. Jag har låtit henne ha det, för jag tror hon skulle sluta komma annars, och hunden verkar ändå få lite glädje av att vara med.
Men hennes föräldrar har en annan (bättre) syn på träning. De har varit hos mig en träff nu där de köpte sele av mig till hunden, och vi tränade den bland annat i att så fort någonting dök upp på långt håll som den normalt skällde på, så fick den beröm och sedan godis hos ägaren. Alltså bil betyder godis, gubbe betyder godis. Fungerade rätt bra. Att sitta vid ägaren och få beröm och godis fungerade också, för hunden har tidigare tränats mycket i sitt.
Hunden är lite överspänd och gör utfall, men är inte värre än man kan vänta av en sådan lite udda korsning. Den är snäll, men blockerar sig lite grann ibland när hundar kommer nära osv. Men kan bryta och ta godiset för det mesta!
Hunden är både hos dottern och hos föräldrarna. Den har tidigare tränats med både strypryck, som den lärde sig ignorera, och klicker och godis, men där misstänker jag att de gjorde lite fel tidigare? Hunden var värre förut, så förbättringar har skett. Familjen hade den inte redan som valp och hunden har kanske fått en dålig start i livet.
Min tanke är att hjälpa föräldrarna med positiv träning, så att de sedan kan visa dottern att sådan träning fungerar och få henne att ta av stacklet.
Hur tror du det går för en hund som tränas på olika vis? Med godis, ignorering osv hos föräldrarna och genom att hållas i kort koppel och stackel hos dottern? Tror du hunden kommer reagera olika beroende på vem den är hos?
Tack på förhand!