Hej Turid!

Jag skulle vilja ha dina synpunkter på en övning vi lärde oss när jag gick min instruktörsutbildning. Den kan kallas «knuffa bort» och innebär att när valpen går fram till en annan människa, som är ensam eller som håller den egna hunden bakom sina ben, så är den inte alltid välkommen. Man skulle när valpen närmade sig på avstånd, göra ett litet «utfall», alltså sätta ut handen i ett stopptecken, ta ett steg framåt och säga ett argt «Gå till matte», «Nej» eller liknande. Det skulle lära valpen att inte gå fram till främmande utan hålla sig till sin ägare. Kursledaren som lärde ut övningen använder mycket operant inlärning och positiv förstärkning i sin träning och hon tyckte att övningen var bra. Vad tror du själv? Är detta en nödvändig och nyttig erfarenhet att lära valpen kanske ganska tidigt, eller kan den göra valpen osäker på andra människor och hundar? Valpar på valpkurs brukar vara 3-6 månader. Hur gammal är en valp när de flesta vuxna hundar tycker det är dags att fräsa ifrån och börja kräva hänsyn och artighet??

Jag vill hålla valpkurser som är «naturliga». Är «knuffa bort valpar» naturligt?

Med vänlig hälsning och tack för denna spalt, Gunilla

Svar fra Turid Rugaas

Den metoden tar jeg bestemt avstand fra. Hunder lærer ved assossiering, og jeg ville ALDRI påføre en valp noen negativ følelse i forbindelse med andre hunder eller mennesker. Valper blir raskt usikre av slikt, og du risikerer hunder med negative følelser for hunder og mennesker.

Det er utrolig mange instruktører som bruker fine metoder og operant læring osv osv, men som ikke greier å få inn i hodene sine dette med læring ved assossiering. De kan det nok, men i praksis blir det mange metoder som du beskriver.

Metoden har ingenting på et kurs å gjøre. Det kan nok være enkelt-tilfelle hvor den kanskje kan brukes, fordi det passer for en enkelt hunhd av og til, men jeg kommer ikke til å bruke den ihvertfall. Og absolutt ikke på en valp.

Turid Rugaas