Hej!
Vissa säger att man ska låta mötande hundar hälsa i koppel och vissa säger att man inte ska göra det. Jag låter min hund göra det men det blir ofta lite tokigt med kopplen som blir insvirrade i varandra. Ska man lära dom och göra det på ett speciellt sätt, för hundarna går ju runt, runt och hälsar och vi ordnar och fixar med kopplen.
Sen är det en ting till, min valp är 6 månader och jag undrar hur man ska gå till väga för att vänja han vid andra djur, när han var 3 månader mötte han ett par hästar och då skällde han. När han blev tyst och fortfarande såg på dem fick han ros. Men det var bara en gång.
För sommaren kommer och då kommer man ju både se får, hästar och andra djur. Jag vill bara vara förbered.
Tack för en toppen spalt!!!!!!!!
Shangi & Ullis

Svar fra Turid Rugaas

Sosialisering med andre dyr er viktig, akkurat som sosialisering med andre hunder og mennesker. Alle de dyrene han med noen sannsynlighet vil møte i voksent liv – hester, får, osv, bør de vendes til. Men som med alt annet må det gjøres gradvis. Sjoket ved plutselig å møte en diger hest i full fart kan bli litt i meste laget.

Begynn å ta ham med på små turer i nærheten av staller og havnehager, men la ham ha så stor avstand i begynnelsen at han bare er nysgjerrig, og ikke blir redd. ROS og BELØNN for å se på, vise interesse for dyrene, men skjeller han så har du gått for fort fram. Øk avstanden ! Ikke gå rett på. Hold en retning parallelt eller vekk fra dyrene.

Minsk avstanden etterhvert – det pleier å gå raskt når en bare gjør det skritt for skritt.

Unge hunder trenger ikke mosjon, men de trenger mijløtrening – bare husk at det må være i små porsjoner. Blir de redde og skjeller, så er det ikke miljøtrening, det er bare egnet til å skremme.
Møter du noen på tur, så gå i bue.

Møtende hunder: det spiller ingen rolle om hunder møter hverandre i band eller løse. Litt tuklete med band, men det går når en venjer til seg. MEN – i ung alder lar jeg ikke hunden gå bort til andre når den er i band, fordi de så lett lærer at åmøte andre hunder blir masse gøy. I band må de bare stå og se på den andre, og lære seg at en skal være rolig. Dermed slutter de å mase seg bort til andre hunder. Så får en heller finne mange muligheter hvor hunden kan være løs med andre. Men husk å slippe dem på kort hold fra hverandre. Det rushet de får med lang avstand er ofte starten til bråk. – Når hunden er voksen vil den ha lært at en skal møte hverandre rolig, og da kan de få lov til å komme borti hverandre hvis det passer.

Grunnen til at så mange hunder står og bjeffer og bråker når de treffer andre, er jo nettopp at de har lært at når blir det gøy.

Slik gjør ihvertfall jeg det, og synes det funker bra.