Straff?

Hej Turid.
Tack för en intressant frågespalt. Jag har en fråga angående straff. Det sägs ju att straff ej ger någon inlärning hos hunden. Hunden «sparar» endast på det den har nytta av, alltså lär den sig bättre av belöning som inlärning, eller hur.Nu till frågan:
Jag har två hundar en äldre och en på 8 mån. Den äldre har varit jättefin med den yngre hela tiden. När den yngre bråkar och hoppar på henne och ex. biter eller drar henne i ett ben, så visar den äldre massvis av dämpande signaler och går ifrån henne utan att bråka.
Men härom dagen när den äldre låg och nästan sov så kom den lilla och «körde igång» som vanligt igen.Då var det som om det var nog. Den äldre fick tag i den lilla och höll henne fast mot golvet. Den lilla pep och skrek till, jag tror det var «pinning». Efter detta verkar det som om den yngre nu har förstått att när den andra hunden vilar så skall man inte störa. Kan detta jämföras som när vi ger hunden ett straff ex tar i hunden och säger ett bestämt NEJ? Eller är det bara mellan två individer av samma art det fungerar som avskräckande? Anser du att hundarna lär sig av det vi människor kallar straff ex höjd röst och att ta tag i sin hund m.m?

Svar fra Turid Rugaas

Du kan ikke sammenligne de tingene i det hele tatt. Den eldste hunden va trøtt og sov, – hadde noen kommet og forstyrret deg da, hade du også blitt sur. Hun tok i så den andre skjønte at sådant gjør man ikke. Den er grei, hunder tåler litt av hverandre. Hadde du ligget og sovet, og våknet av en hund som bet i deg, så ville du antagelig også ha reagert kraftig, og hunden ville nok holdt seg fra å gjøre det en stund. Men du ville gjort det på menneske-vis, som blir mye mere skremmende for hunden. Vi er større, vi blir truende, – de blir rett og slett mere skremt av oss.

Dessuten har vi det faktum at hunder lærer ved assossiering. Om den yngste holder seg unna den andre en stund, så har ikke det noen konsekvenser. Når hun holder seg unna deg, så blir det straks litt verre, da vi skal ha på dem band, stelle dem, få dem til å komme til oss når vi kaller, osv.

Turid Rugaas