Jag har en tibetansk spanieltik som är 17 månader.
När hon kom till oss vid 8 veckor var hon en mycket harmonisk valp som verkade så gott som rumsren.
Hon kunde hålla sig hela natten (hon erbjöds att kissa när hon vaknade men gjorde inget), inne kissade hon på tidningar (som vi lagt vid dörrarna) och sällan någon annanstans, och när vi tog ut henne kissade hon ute, inga problem. Vi gjorde som man ska, berömde henne utan överdrift ute och sa ingenting när hon olyckades inne. Naturligtvis tog vi ut henne ofta, när hon sovit, lekt eller ätit.
Hon slutade bajsa inne i normal tid, men tog jättelång tid på sig att bi rumsren i övrigt. Vi plockade bort tidningana efter hand, men då började det ske olyckor på mattorna. När hon var 6 månader och inte fullt rumsren pratade vi med hundpsykolog och hon tyckte att nu skulle vi börja ryta till på henne när hon kissade inne. Vi vaktade henne noga men eftersom det var så sällan det hände en olycka var det bara en gång jag ´lyckades´ ta henne på bar gärning och banna henne lite grann. Hundpsykologen sa att dvärghundar ofta har rumsrenhetsproblem och rekommenderade mig att fråga uppfödaren. Och jo, uppfödaren hade problem med en del hundar, bla en tik kissar i deras sängar varje gång de bytt sängkläder och glömt stänga dörren om sovrummet.
Men olyckorna kom dock alltmera sällan, i somras när tiken var 7-9 mån hände det totalt 4 ggr, de två sista gångerna i samband med hennes första löp, men då kissade hon inte på mattan, utan i husses säng som också är hundens sovplats.
Efter löpet vid 8 mån hände det bara en gång till, vid 11 månader, denna gång dagen efter en utställning där hon blev jätterädd för att ställas på domarbordet av okänd anledning. Tiken älskar både folk och hundar och har inga problem med att bli undersökt.
Fyra månader senare, 15 månader gammal, var vi säkra på att nu var problemet över, och tiken fick tillbringa en dag och natt hos min väninna och hennes tibbe, min tiks stora kärlek här i livet.
Det var inga problem där, och när jag hämtade henne reagerade hon med normal glädje.
Men ett par timmar efter hemkomsten kissade hon en stor fläck i min säng. Tre veckor senare hittade jag och min man ytterligare, torra, kissfläckar i våra sängar. Sedan dess har två månader gått utan olyckor.
Vad beror det här på? Är det så att dvärghundar kissar i ens säng och det får man leva med?
Det är inte lätt att övervaka henne; vi har ett stort hus och det är ju veckor och månader mellan olyckorna.
Tiken lämnas sällan ensam, när hon någon gång varit ensam ett par timmar finns inga tecken på att hon varit orolig, och det är inte då hon kissar. Vi går ut med henne 4 gånger om dagen, minst en längre löspromenad med aktiviteter.
Inne får hon leka leta godis och dragkamp.
Hon har gått valpkurs och unghundskurs, är duktig och lydig för sin ras, men tål inte stränghet, det lärde vi oss tidigt.
Hon älskar att träna, leka och göra konster.
Tiken är mycket dominant, var ranghögst i sin kull, ute kissar hon nästan som en hane; hon lyfter på benet lite och kissar över andras fläckar. Hon kissar alltså flera gånger under en promenad, men hon kissar inte omedelbart vi släpper ut henne, hon verkar alltså inte särskilt kissnödig.
Hon har aldrig varit aggressiv eller destruktiv, och hon har aldrig visat stressbeteende som överdrivet slickande eller kliande. Hon är inte skotträdd, eller rädd för andra hundar eller barn.
Hon är lite vaktig, men mest slappnar hon av när vi inte aktiverar henne. Hon sover gott.
När hon var ca 6 månader hade hon tonsillit och gastrit, men blev frisk efter medicinering. Det var då inget fel på hennes urin. Hon dricker inte mycket, och hon äter med mycket god aptit.
Vi har inga andra djur och inga barn hemma.
Vad ska vi göra? Detta är ett stort problem för oss. Hade hon kissat inne dagligen hade jag vetat hur jag skulle hantera det, men det är ju så sällan! Varför kissar hon i våra sängar? Är det typiskt för rasen att kissa inne?
Tacksam för svar och råd!

Svar fra Gry Løberg

Hei

I løpet av de første 15-17 ukene i hundens liv danner hunder preferanse for hvor de skal gjøre fra seg. Har de lært på tisse på avis (tidning) i denne perioden ønsker de gjerne å fortsette med det. Hunder som er født på høsten og som har lært å tisse ute på snø, vil gjerne fortsette med dette. Utover våren leter de ofte febrilsk etter de siste snøflekkene å tisse på.

Det finnes hunder som har lært å tisse på avis inne og som får store problemer med å lære å tisse på andre steder. Slike hunder kan fint bli med ut på tur, men de tisser ikke ute. Men når de kommer hjem løper de på sin faste tisseplass og tisser inne.

Så har vi hunder som tisser inne fordi de har urinveisinfeksjon, eller f.eks har et speielt forhold til sin eier.

Hunder som er sterkt knyttet til sin eier kan finne på å tisse på steder hvor det lukter av eieren. Dette kan f.eks. være i senga eller i møbler. Noen hunder har også en forkjælighet til å stjele undertøy eller klær med svettelukt av samme årsak.

Hunder som blir redde eller entusiastiske (stresset) kan finne på å tisse på seg der og da. Men det er noen hunder som er mer engstelige og som kan ha behov for å tisse oftere enn normalt. Da bare skvetter de litt.

Noen hunder kan i nye miljøer eller i miljø med nye lukter også bli litt stresset og tisse oftere enn normalt. Det at en hund løfter på foten for å tisse trenger ikke ha noe med dominans å gjøre, det kan rett og slett være hunden måte å mestre situasjonen på. Hunden mestrer miljøpåvirkningen med å tisse, og løfte på foten, akkurat på samme måte som vi fikler med en gjenstand når vi er litt spent eller smånervøs.

Hvorfor din hund tisser i deres seng er vanskelig å si noe konkret om. Vi må kartlegge mer om hvordan hunden er i andre situasjoner for å kunne si noe mer.
Ettersom hunden tisser inne bare av og til kan det hende at det kommer av noe som har skjedd eller noe som ikke har skjedd akkurat den dagen. Vi må kartlegge en del for å si mer.

Håper dette har vært til noe hjelp

Vennlig hilsen
Gry Løberg
www.manimal.no